Hedin Exformation

Idag är det 13 år sedan jag skrev mitt första blogginlägg här på min blogg Hedin Exformation . Mitt första inlägg förklarade lite kring namnet på bloggen - Hedin Exformation . Jag har skapat denna blogg med syfte att reflektera kring termen exformation, både utifrån den rent vetenskapliga definitionen och utifrån ett mer vardagligt perspektiv. Ordet exformation "uppfanns" av den danska filosofen Tor Nörretranders och beskrevs utförligt i hans bok Märk Världen skriven 1991. Jag läste denna bok för tiotalet år sedan för första gången. I samband med att jag läste boken igen i somras så växte tanken fram att jag måste hitta ett sätt att marknadsföra detta eminenta ord för en något bredare publik. Därav denna blogg. Senaste året har varit speciellt . Jag har under en period varit "mellan jobb", vi har haft corona-pandemi och Putin har startat ett brutalt anfallskrig mot Ukraina. Världen har gått in i en tuffare fas där krig nu har blivit vardag och elpriser är samtalsäm...

I boken " Exformativt ledarskap - 49 nyanserade framgångsrecept " har jag samlat ett antal tankegångar kring hur man blir en ännu mer modern effektiv välmående ledare... En e X 4 ma T ! v summering av boken: Dagens ledare måste säkerställa att alla känner sig trygga och sedda - att alla ingår i " the circle of safety and belonging " Inse att du klarar mer än du tror genom att vara uthållig samt att enbart talang inte räcker för att lyckas Ledarens humör sprider sig direkt till medarbetarna, en positiv ledare är en bra ledare Unhappiness is best defined as the difference between our talents and our expectations Varje medarbetare förväntas bidra mer med "hela sig själv", att visa även sina mer djupa sidor och våga vara emotionell , intuitiv och spirituell Det mesta är ännu ogjort. Underbara framtid. Nyckelordet är ödmjukhet Skapa maximal kognitiv effekt genom " hjärndosen " , dvs fysisk träning 45 minuter tre gånger per vecka Vår hjärna är g...

Ibland är det viktigare att veta vad man inte vet än vad man vet. Det krävs att man har förmågan att ompröva sina åsikter. Detta har professorn inom organisationspsykologi Adam Grant utforskat i sin bok " Öppet Sinne - Kraften i att veta vad du inte vet". På baksidan av boken kan man läsa: Öppet sinne   (Think again) visar att vi inte behöver tro på allt vi tänker eller internalisera allt vi känner. Det är en inbjudan till att släppa taget om åsikter som inte gagnar oss och värdera mental flexibilitet, ödmjukhet och nyfikenhet högre än korkad tvärsäkerhet. Om kunskap är makt är det visdom att veta vad vi inte vet. I slutet av boken har Adam formulerat ett antal praktiska tips på förändringsåtgärder för att slipa på din förmåga att tänka om. Här följer min e X4 ma T ! va summering av dessa tips: INDIVIDUELLT OMTÄNKANDE Utveckla vanan att tänka om Tänk som en forskare - när du börjar skapa dig en uppfattning om något, motstå då frestelsen att predika, anklaga eller kampan...

Jag är väldigt intresserad av den positiva psykologin och begreppet emotionella förmågor (EQ). Positiv psykologi är en relativt ny del inom psykologin som valt att fokusera på faktorer som påverkar människans välbefinnande och lycka. Betydligt äldre är ayurveda och de traditioner där man pratar om olika energicenter i kroppen som man benämner chakran . Efter att ha satt mig in skapligt mycket inom detta område så är det för mig tydligt att " de gamla indierna " tagit fram en holistisk modell över de olika personliga, emotionella, sociala och spirituella förmågor som vi människor besitter. Ett sätt att avdramatisera chakran är att se dessa energicenter som platser i kroppen där våra olika förmågor kanaliseras utifrån.  Nedan bild från yogaworld beskriver de sju olika chakran: Jag har via Udemy gått några utbildningar om chakran - bland annat " Your 7 chakras: The complete guide to your Energy Body " levererad av James Seriph . Den gode James har satt ihop neda...

Det här med motivation är inte alltid så lätt. Jag hade förmånen att vara med på en seminarieserie nyligen på tema OBM (Organizational Behaviour Management) där man bland annat gick igenom en modell för motivation ,  Self-Determination Theory (SDT). Enligt SDT kan man se motivation som en " drivkraft för våra beteende " samt en " konsekvens av våra beteende ". Se modellen beskriven i nedan bild från researchgate . Modellen beskriver olika faser kring hur man på olika sätt kan reglera sig själv från att man helt saknar intention, lust och mening (AMOTIVATION), via olika typer av yttre press (External/Introjected Regulation) som fokuserar på belöningar/bestraffningar alternativt utmanar samvetet/självkänslan samt via olika typer av inre press (Identified/Integrated Regulation) som fokuserar på internalisering samt att skapa integrering & identitet , till att man tycker en sak är kul och utvecklande - dvs INRE MOTIVATION. Teorin ger stöd till att reflektera kr...