31 juli 2014

David och Goliat av Malcolm Gladwell

I Kontentan #382 summeras boken "David och Goliat - konsten att slåss mot jättar" skriven av Malcolm Gladwell.
Malcolm är ju sen tidigare känd via sina böcker Den tändande gnistan, Blink och Framgångsfaktorn. [bild från getrichslowly.org]

Boken David och Goliat vänder upp och ner på begreppet styrka och ger oss en inblick i hur en rad kända underdogs burit sig åt för att nå framgång trots att de kämpat i underläge. Boken svarar på frågor som:
- Hur kommer det sig att så många dyslektiker blir framgångsrika entreprenörer?
- Varför är det inte självklart att man ska sätta sina barn i den bästa skolan?

Nedan följer min summering av Kontentans sammanfattning av boken:

Störst är inte alltid starkast
Vi älskar berättelser om hur den som är liten och svag besegrar den som är stor och stark. Dessa segrar är inte så osannolika som vi tror. Den som är till synes svagare har ofta fördelar som vi inte tänker på. I den bibliska berättelsen om David och Goliat så skapas bilden om den lilla oerfarna herdepojken David som besegrar jätten Goliat. Sanningen är dock troligen att David var en erfaren slungkastare och Goliat en långsam jätte iklädd bronshjälm och heltäckande rustning. David besegrar Goliat genom att inte följa reglerna. Han strider på sina egna villkor.

Om man vet om att man är "det sämre laget", t ex i basketboll, så kan man medvetet välja en underdogstrategi. I basket kan det vara s k helplanspress. Denna strategin är extremt påfrestande och kräver att spelarna har en bättre kondition än de andra. Genom att byta ut spelskicklighet mot kraftansträngning så kan man förändra spelreglerna. En underdogstrategi är jobbigare - den kräver en större fysisk ansträngning och mer fantasi. Den funkar egentligen bara när du känner dig så underlägsen att du inte har något val. Den kräver också ett mod att frångå konventioner och en viss fräckhet för att våga ändra spelreglerna.

Det kan vara bra att känna till att vi människor gärna jämför oss med de människor som finns i vår omgivning och det kan leda till s k relativ deprivation. Relativ deprivation är orsaken till att de länder där medborgarna uppger sig vara mest lyckliga även har den högsta självmordsstatistiken. Det är helt enkelt jobbigare att vara deprimerad i Danmark, än i ett land där de flesta är tämligen olyckliga.
Det är därför ingen självklarhet att man ska sätta sitt barn på den bästa skolan. Att halka efter sina klasskamrater studiemässigt påverkar både självkänslan och motivationen att ta sig an svåra uppgifter. Med undantag av ett litet fåtal får studenterna faktiskt sämre självförtroende av att gå på en elitskola.

Det är svårt att vara en bra förälder när man är fattig - det är ofta stressande att inte kunna tillfredsställa de grundläggande behoven hos sina barn. Men det visar sig att det även är svårt att vara en bra förälder när man är rik - man har då ofta svårt att förmedla en uppskattning av pengars värde samt att sätta pris på hårt arbete. Det kan vara så att föräldraskapet är som enklast när vår årsinkomst är "lagom" (i USA en familjeårsinkomst på ca 500 000 SEK), en inkomst betydligt lägre eller betydligt högre gör det svårare - jmf en inverterad U-kurva.

Vad är egentligen en optimal klasstorlek?
Det visar sig att ju mindre klass, desto bättre, så länge klassen inte blir mindre än 20 elever. Att ha klasser med färre än arton elever är tvärtom negativt för barnens inlärning eftersom det krävs ett visst antal barn för att läraren ska kunna få igång diskussioner och för att ingen ska behöva känna sig utsatt. Det är också välkänt att barn behöver jämlikar, dvs andra barn som ställer samma frågor och som behöver hjälp med samma saker.

En annan klassisk koppling är sambandet mellan hälsa och alkoholkonsumtion. Upp till sju glas vin i veckan förbättrar din hälsa men dricker du mer förkortar alkoholen ditt liv.

Finns det önskvärda svårigheter?
Vi har konstaterat att det som vi tror är en fördel inte alltid är en fördel. Men är det också så att ett uppenbart hinder samtidigt är en stor fördel?
Svaret är Nej! Men, det visar sig att några personer lyckas vända sina svårigheter till något positivt.

Funktionshindet dyslexi innebär att man har lässvårigheter. Det ger ofta dålig självkänsla samt sannolikheten ökar för både depressioner och brottslighet. Samtidigt har förvånansvärt många framgångsrika entreprenörer dyslexi.
Det kan bero på att dessa personer skaffat sig färdigheter för att kompensera sin oförmåga att läsa:

  • dessa personer utvecklar sin förmåga att lyssna och tränar sitt minne.
  • några har bluffat sig till toppjobb.
  • vissa blir extra listiga, därför de saknar andra valmöjligheter.
  • många är öppna och villiga att utmana förutfattade meningar, de har disciplin och uthållighet samt att de är egensinniga.

Ingvar Kamprad var modig nog att utmana hela möbeletablissemanget med sina platta paket tillverkade i Polen.

Framgångsrika människor har förvånansvärt ofta förlorat en eller båda sina föräldrar före tio års ålder. Svåra förhållande får dessa att utveckla andra förmågor - de lever vidare med en känsla av att det värsta som kan hända redan har hänt och det finns därför inte så mycket mer att vara rädd för.

Makten måste förtjäna sin legitimitet
Inget land klarar sig helt utan polisväsende. Men att tillsätta mer resurser och införa hårdare tag leder ofta till kaos. 
Exempel på detta är Britternas övertro på att tygla de katolska rebellerna i Nordirland med återkommande tuffa räder av den brittiska armén, samt införandet av "Three Strikes regeln" i de Kaliforniska fängelsena på åttiotalet vilket innebar att den som dömdes för tredje gången fick livstids fängelse. Dessa exempel visar på att överdrivet våld och onödigt hårda straff leder till motstånd och legitimitetsproblem.
Troligen är relationen mellan brott och straff även den en inverterad U-kurva. Helt utan lag och ordning ökar brottsligheten, men om straffen blir alltför hårda har det samma effekt.

På samma sätt beror inte oreda i ett klassrum alltid på att barnen är ouppfostrade - det kan ibland vara att olydnad är ett resultat av orimlig maktutövning. Läraren behöver alltså tänka: hur ska jag få barnen att känna sig respekterade och lyssnade på.

Varför förlorar makthavare sin legitimitet?
Legitimitet grundas på tre saker:

  1. de som ombetts lyda en makthavare måste känna att de har en röst, om de yttrar sig blir de hörda
  2. utövandet måste vara konsekvent
  3. makthavaren måste vara rättvis

Alla goda föräldrar förstår ovan tre principer. Makthavare i större sammanhang går dock förvånansvärt ofta bet på dem. 
En härlig historia kommer dock från polisen i östra Brooklyn. 2003 tog Joanne Jaffe över som chef med mål att få ner den höga ungdomsbrottsligheten. De kartlade vilka ungdomsbrottslingarna var och gjorde ett hembesök vid Thanksgiving - de delade ut kalkoner till ungdomarnas familjer med en lapp där det stod: "Från vår familj till er familj". När det var möjligt så fick ungdomarna också en kram. Kalkonerna följdes av julklappar, samt att poliserna spelade basket med ungdomarna och försökte hjälpa dem med sommarjobb. Allt detta gjorde att polisväsendet återskapades som en legitim makt istället för att ses som en fiende. Brottsligheten gick ner dramatiskt de följande fem åren.

Avslutningsvis... Mer av Malcolm Gladwell här via TED/YouTube - "The unheard story of David and Goliath":

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar