SCARF - smörja sociala hjärnor

Jag gillar små modeller. Sprang på en för mig ny alldeles nyss i en artikel om hjärnan via chef.se: SCARF-modellen (läs hela artikeln i chef här).

Jag citerar:
För att nå goda resultat i en organisation är det därför helt avgörande att chefen förstår hur man bäst smörjer medarbetarnas "sociala hjärnor". Det menar Marie Ryd, vetenskapsjournalist och tidigare forskare vid Karolinska Institutet. Numera arbetar hon med prenumerationstjänsten Holone (www.holone.se), som informerar om just kognitiv och social neurovetenskap.

Modellen SCARF står för:
Status (Status) - handlar om att man som chef måste förstå hur man med enkla medel kan höja sina medarbetares status.
Förutsägbarhet (Certainty) - handlar om att alltid, även under större förändringar, tydliggöra förväntningar och ha hög transparens på arbetsplatsen.
Självständighet (Autonomy) - handlar om att lita på medarbetarna, eftersträva hög autonomi, dvs en känsla av att medarbetarna kan påverka sin egen situation (motsatsen till mikrostyrning).
Relationer (Relationships) - handlar om att säkerställa att medarbetarna tillåts utveckla trygga kontakter inom gruppen.
Rättvisa (Fairness) - handlar om att ha hög transparens, tydlig kommunikation och öppenhet samt att minimera den upplevda orättvisan.

Artikeln avslutas med:
I grunden handlar SCARF-modellen alltså om att som chef förstå hur man ökar den sociala tryggheten på arbetsplatsen. Det kan leda till gladare och friskare med­arbetare - och bättre resultat.

För mig har detta klara paralleller med min favorit Daniel Goleman och hans Primal Leadership. Enjoy tidigare blogposter på detta tema...Magic Primal Leadership!