Tänka, snabbt och långsamt - Daniel Kahneman
Daniel är professor emeritus i psykologi vid Princeton University. Han anses av många vara en av vår tids viktigaste tänkare och hans forskning har haft stort inflytande såväl inom ekonomi och psykologi som inom medicin och politik.
Nedan följer min exformativa summering:
När en stilig och självsäker talare kliver upp på scenen lyssnar publiken. Just det faktum att talaren är stilig och självsäker får oss gärna att tro att det han eller hon säger är rätt. Det kallas för haloeffekten och är ett exempel på ett av många systematiska tankefel som vi ofta gör oss skyldiga till.
Två sätt att tänka styr vårt handlande
System Ett är intuitivt och levererar blixtsnabbt svar på de flesta frågor. Men när ett problem kräver eftertanke behöver vi anstränga oss lite mer. Då kopplar vi in System Två.
System Ett har följande förmågor:
- Associationsförmågan
- Förmågan att se det onormala
- Förmåga att hantera överraskningar
- Förmågan att finna logiska förklaringar
- Förmågan att koppla samman fragment av information till hela orsakssammanhang
- Förmågan att jämföra
Intuition är en del av System Ett - den s k professionella intuitionen grundar sig på erfarenhet och igenkännande. Intuition som baseras på en miljö som saknar stabila och regelbundna mönster går däremot inte att lita på.
Hjärnan söker hela tiden av omgivningen efter ny information, genomför en mängd beräkningar och pepprar medvetandet likt ett mentalt hagelgevär, till synes utan ansträngning. Så länge allt känns bekant har du ett kognitivt flyt. Det gör dig både mer intuitiv och kreativ, men du riskerar samtidigt att begå fler misstag. Prajming betyder ungefär undermedveten påverkan. Genom att låta människor läsa vissa ord kan man styra både associationer och beteende i en bestämd riktning.
System Två fungerar oftast som en lat kontrollant av alla de förslag som System Ett tillhandahåller, men System Två kan också göra aktiva sökningar i minnet, utföra komplexa beräkningar, planera och välja. System Två ansvarar också för vår självbehärskning och om systemet är upptaget minskar vår självkontroll.
Statistik ligger inte för oss
Vi har lätt för att associera, ta hjälp av liknelser och se orsakssamband, men när vi ska försöka hantera stora antal går vi ofta bet. Svårigheten att begripa statistik gör att vi ibland gör allvarliga missbedömningar.
Att påverka med ankartal: Var Gandhi över 144 år när han dog? De som fått den frågan tror i allmänhet att han levde längre än de som fått frågan: Dog Gandhi när han var 35? Det beror på förankringseffekten, som både System Ett och System Två är inblandad i.
Prestationer varierar; regression mot medelvärdet innebär att om en golfspelare gör bra ifrån sig första dagen är det rimligt att tro att han presterar sämre dag två och tvärt om. Sportkommentatorer brukar felaktigt förklara dåliga prestationer med prestationsångest.
Vi tror att vi förstår världen
Vi människor tror gärna att vi förmår sia om framtiden och vi envisas med att försöka göra världen begriplig. Tanken att betydande historiska händelser bestäms av slumpen är djupt stötande.
Det är statistiken (och algoritmer) som ger de tillförlitligaste svaren när det gäller att bedöma olika framtidsscenarios. T.ex: en enkel algoritm som sägs kunna förutse varaktigheten hos ett äktenskap är följande: Antalet samlag minus antalet gräl.
Optimism förblindar; De flesta av oss betraktar världen som bättre än den är, våra egna egenskaper som mer positiva än de är och de mål vi ställer upp som mer uppnåeliga än de sannolikt är. Det är inget fel att vara optimistisk. Optimister är gladare och mer omtyckta, de klarar motgångar och svårigheter bättre och har bättre immunsystem. Men optimistiskt önsketänkande gör att vi tar för stora risker.
Tiden saknar betydelse; Vi har en benägenhet att bortse helt från hur länge något varar. Det vi minns är i stället den värsta smärttoppen och smärtan vid ingreppets slut. Den sammanlagda upplevelsen är ett genomsnitt av dessa båda minnen.
Vårt upplevda välbefinnande påverkas av god hälsa, religion och ett lyckligt äktenskap, dock ej av att ha pengar (så länge inkomsten är över 75 000 dollar per hushåll). Störst betydelse för vår upplevda lycka har faktiskt vårt medfödda sinnelag.
Är vi verkligen rationella?
I ekonomiska teorier betraktas människor som rationella och själviska med konstanta smakreferenser. Den personlighetstypen finns knappast i verkligheten. Riktiga människor är sällan konsekventa i sin relation till pengar.
Det är värt att minnas att vi lider mer av att förlora en summa pengar än vad samma summa skulle glädja oss om vi vann den. Den så kallade förlustaversionsfaktorn ligger normalt kring 2. Förlustaversionen är en starkt bevarande kraft som bidrar till stabilitet i samhället, äktenskapet och i arbetslivet.
Livliga berättelser verkar ofta mer sannolika än de är eftersom dessa händelser drar igång ditt associativa maskineri. Terroristattentat är sällsynta och risken att drabbas är ungefär lika stor som chansen att vinna på Lotto, ändå har vi en tendens att både överskatta sannolikheten och att tilldela dessa händelser för stor vikt när vi fattar beslut. Av samma anledning kan vi tillmäta för låg betydelse åt händelser som vi inte kan föreställa oss även om risken är stor att de inträffar (exempelvis långsiktiga miljöhot).
Egen reflektion: jag läser just nu denna bok i sin helhet på engelska. Jag gillar den skarpt, men måste samtidigt säga att den är så fylld av tankeväckande påstående och komplexa exempel att den är rätt så svårsmält. Jag har fortfarande inte kommit halvvägs. Förhoppningsvis mycket glädje och insikter kvar att insupa. Jag tycker mig också märka att Kontentan´s summering inte riktigt räcker för att beskriva djupet i denna bok. Det kan vara så att denna bok är en av få där man måste läsa hela boken, långsamt, för att fullt ut kunna ta budskapet till sig.
Well, ett YouTube-klipp bidrar som alltid till en del klarhet:
Du kan också se Daniel @GoogleTalks
Jag har också läst den där boken! Amazing....
SvaraRadera