Våra miljöfarliga tankefel

I Modern Psykologi #1/2016 kan man läsa en artikel om "11 fällor för klimatet - våra miljöfarliga tankefel". Artikeln beskriver ur ett psykologiskt perspektiv varför vi människor har så svårt att hantera och göra något åt globala klimat- och miljöfrågor. Psykologiforskarna Amos Tversky och Daniel Kahneman (Nobels ekonomipris 2003 som bl. a skrivit boken "Tänka, snabbt och långsamt")  har beskrivit en rad kognitiva fällor eller tankefällor som gör att vi hamnar snett.

En summering av de 11 tankefällorna:


  1. Fixering vid nuet - Vi människor är fokuserade på hur saker fungerar i nuet och har svårt att tänka oss att situationen drastiskt kan förändras. Och när vi visualiserar framtiden gör vi detta genom att tänka att det kommer bli ungefär som idag. I psykologin kallas detta för fixering vid nuet. Eftersom vi inte ser klimathotet som ett nära förestående hot ändrar varken individer eller organisationer sina val eller vanor här och nu.
  2. Svårt att se gradvisa förändringar - Klimatförändringar sker i ett relativt långsamt tempo och därför är risken stor för att vi vänjer oss vid dem snarare än förebygger dem. Tyvärr har vi det kanske för bra för att vi på allvar ska ta oss an klimathotet redan idag.
  3. Systemtröghet - Vi tror att det existerande samhällssystemet är "det enda tänkbara". Att samhällssystem skulle förändras ter sig ofta osannolikt just innan det händer. Såväl ekonomiska kriser som sociala förändringar är större på lång sikt än vad vi tror.
  4. Osäkerhet - Vi har en tendens att bortse från risker som vi bedömer har en låg sannolikhet för att inträffa, vars konsekvenser är osäkra och som ligger långt fram i tiden. Däremot överskattar vi riskerna för det som nyligen inträffat.
  5. Illusionen av kontroll - Människan har en förkärlek för idén om att vi kan ha kontroll. Vi kan inte föreställa oss att vi skulle kunna nå en punkt där växthuseffekten skenar eller att ekonomer och politiker tappar kontrollen, ett slags önsketänkande alltså. Men vem har egentligen kontroll över klimathotet?
  6. Kortsiktighet vs. långsiktighet - Vår hjärna prioriterar kortsiktig njutning i stället för behovstillfredsställelse längre fram. I psykologiska experiment väljer vi hellre 100 kronor idag än 120 kronor om en vecka.
  7. Lättare att ändra attityd än beteende - När vårt beteende inte stämmer överens med vår attityd uppstår en kognitiv dissonans. Det är obehagligt att t ex tänka att man är miljömedveten samtidigt som man flyger till Thailand varje år. När vi upplever kognitiv dissonans sker en process där de flesta ändrar sin attityd i stället för beteendet, vi hittar alltså ett sätt att bortförklara våra mindre bra beteende.
  8. Vi är faktiskt flockdjur - Socialpsykologin är full av forskning som visar att vi påverkas av vad andra människor gör. Det är till och med så att vi människor justerar våra val och attityder till andra även om vi tror att majoriteten har fel.
  9. Vanor och rutiner - Vi människor är lata och bekväma till vår natur. Vi gör gärna som vi alltid gjort. Det sparar mental kraft och effektiviserar våra liv. Många av våra vardagliga aktiviteter är automatiserade så till den grad att vi inte noterar dem.
  10. Känslor spelar stor roll - Vårt beteende styrs av våra erfarenheter, tankar och känslor. Ofta har omedvetna och "irrationella känslor" en avgörande betydelse för hur vi betraktar ett problem eller en situation. Forskning har också visat att människor ogillar försämringar mycket mer än de gläds åt förbättringar. Klimathotet framställs ofta som en försämring för oss människor och det vill vi inte veta av.
  11. Vi ökar drivet istället för att undanröja hinder - Vi som individer, grupp eller organisation tenderar att använda de verktyg vi har för att lösa de problem vi har. Om man istället kunde undanröja det konkreta och mentala hindret som finns, så kan den inneboende konstruktiva förändringskraft som finns hos individer och grupper få större spelrum, sprida sig och skapa ringar på vattnet.
Så, vad göra åt de här tankefelen?
Jag antar att det måste börja med mig - att bli mer medveten. Vad är jag beredd att ändra på för att agera mer miljösmart? Vad gör jag redan?
Återanvänder plastpåsar, källsorterar, sparar matrester och äter upp dagen därpå, tar cykeln till bussen till jobbet, använder ECO-läget på disk- och tvättmaskinen, flyger inte alltid till Stockholm utan tar tåget ibland, äter mer grönsaker och mindre kött, kör etanolbil som jag tankar med bensin, köper ekologiska ägg och bananer... hmmm. Jag undrar om jag är en av de där vanedjuren som inte riktigt har tänkt igenom vad det innebär för mig att agera klimatsmart... kanske imorgon!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

IT outsourcing som ett äktenskap

Förändring - "Fyrarummaren"

12 livsregler - en summering