29 juni 2010

Feedback-trappan


Feedback är ett av de grundläggande verktygen för att kommunicera - därmed också starkt kopplat till var och ens personlighet. Det används t ex i arbetet för att hjälpa andra att fungera bättre. Syftet är att ge en person möjlighet att utveckla det han redan är bra på ytterligare samt att förändra mindre lämpliga beteenden genom att på ett tydligt sätt bli uppmärksammad på dessa. Det används också för att få en arbetsgrupp att jobba så effektivt som möjligt tillsammans.

När man ger feedback är det viktig att tänka på bl a följande saker (summerat från UGL deltagarmaterial):
- rikta feedback direkt till en person, gå inte omvägar
- använd "jag" budskap, beskriv hur du ser på saken och vilken effekt det har på dig
- ge så specifik feedback som möjligt och rikta den endast mot beteenden som personen kan göra något åt
- ge feedback i rätt tid
- ge lagom mycket feedback
- be gärna personen du riktar dig till tala om hur han uppfattar vad du sagt. Lyssna noggrannt på de svar som kommer

Feedback är inte lätt, varken att ge eller att ta emot. Utifrån vår oförmåga att ta emot feedback finns det en modell, feedback-trappan (se bild), som beskriver olika nivåer på hur vi tenderar att ta emot feedback. Målsättningen är att befinna sig högt upp i trappan ...

Ett verktyg för att ge effektiv feedback är att använda jag-budskap, dvs utgå från sig själv och sina egna behov. Det innebär att ärligt och rakt tala om vad jag ser eller hör, vad jag känner när jag ser eller hör detta & varför jag reagerar som jag gör, samt vad jag skulle önska istället.

Feedback är viktigt i all kommunikation, i rollen som förälder till sina barn, som man till sin fru, som medarbetare till sina kollegor och chef, till sina kompisar ... Att ge feedback är för mig mer riskfyllt än att ta emot feedback. Jag tränar på det men jag har fortfarande en hel del kvar att lära. Feedback handlar ju i grunden om ett medvetet beslut till förändring av en själv och de relationer man har i sin omgivning. Det är därför mer att se som en ständig resa - inte ett mål i sig.

Ett exempel på att ge konstruktiv feedback, från YouTube:


Johari fönster

Jag har genomgått tre UGL-utbildningar under min karriär, den första 1998. En modell som används inom UGL är Johari fönster - en modell som används för att visa hur mottaglig eller öppen man är för feedback samt även för hur man kommunicerar (se bild från uvab.se). Modellen visar två dimensioner; vad jag själv vet eller inte vet om mig själv kontra vad andra vet eller inte vet om mig.

Beroende på vilka fält som dominerar för medlemmarna inom en grupp så kommer gruppens effektivitet utvecklas olika. Man har satt etiketter på de fyra grundtyperna av kommunikationsstilar som man kan utläsa i denna modell: en person med stor arena kallas den Öppna, en person med stor fasad kallas Frågaren, en person med stort blint fält kallas Tyckaren och en person med ett stort okänt fält kallas Musslan.

Den ideala situation i en grupp är att personerna har en stor arena, dvs är Öppna. En Öppen individ känner sig trygg i gruppen och ger dessutom feedback till de övriga gruppmedlemmarna om vad hon tycker, tänker och känner av det som händer i gruppen. För att en grupp ska utvecklas är det viktigt att medlemmarna ger och tar emot feedback. Grundläggande sociala relationer är en förutsättning för att detta ska äga rum. Inom UGL har FIRO-modellen använts för att beskriva hur en grupp utvecklas till att bli en effektiv grupp...

Well, jag tycker att Johari fönster är en bra grundläggande modell för att beskriva olika kommunikationsstilar. Personligen är jag betydligt mer mottaglig för och sökande efter feedback än jag öppnar mig och ger feedback, vilket klart påverkar hur jag uppfattas av min omgivning. Skälen till att jag har denna grundstil ser jag ligger både genetiskt och utifrån de sociala betingelserna under min uppväxt - jag menar också att Johari fönster modellen har kopplingar till de psykologiska begreppen självkänsla och självförtroende.

Hur kan denna modell appliceras på begreppet exformation?
Jo, mängden information som måste kommuniceras mellan individer för att uppnå syftet med kommunikation är relaterad till vilken gemensam kontext de delar (dvs hur mycket vet jag att den andra vet om mig - hur stor delad Arena har vi) samt anpassat&kompenserat utifrån vilken kommunikationsstil jag själv har och vilken kommunikationsstil mottagarna har ... enkelt!
Från YouTube hittade jag följande något märkliga inlägg om Johari fönster - enjoy:

28 juni 2010

Cloud company

Nedan videoklipp belyser fenomenen sociala medier & cloud samt hur det påverkar organisationer och dess ledarskap. Man kan konstatera att vi är mitt uppe i en hektisk period - ett paradigmskifte - där vi totalt omvärderar hur vi kommunicerar och med det också hur vi är organiserade medan vi jobbar. Intressant ...

Ibland känner jag att det verkar som att jag håller på att bli gammal - på något sätt så känns det som att det är lite för mycket förändring som händer på för kort tid. Tänk när man satt och väntade på att nästa nummer av Åka Skidor skulle dimpa ner i brevlådan eller när man blev glad då man fick ett vykort från en kompis som varit ute och rest eller när man väntade på sin tur att få ta den fasta telefonen och ringa till en kompis och reda ut med honom vad han gjort de senaste veckorna .... those were the days ...

Cloud company (Change happens) - 2010, producerat av Elisa, direkt från YouTube:



Tack Internet för att du finns ...

26 juni 2010

Interkulturell kommunikation


Jag har varit tre dagar i Riga denna veckan. Syftet var att via en Workshop lägga fast strategin för global staffing - process, samarbetsformer och verktygsstöd. Vi var två svenskar, två finnar, två indier, två tyskar och en tjeck ... ingen Bellman.


Min reflektion så här efteråt handlar mycket om hur viktigt det är att man har en gemensam kommunikationsplattform - dvs att det engelska språket pratas mer eller mindre flytande av alla inblandade i mötet. Om inte, så tappar man otroligt med "bandbredd" i diskussionerna. Jag lade också märke till att gruppdynamiken inte utvecklades utifrån vilken nationalitet var och en hade utan snarare utifrån vilken personlighet och familjesituation varje individ hade. Någon var mer introvert, andra extroverta, någon drivande - andra mer passiva, någon gillade fotboll, vissa var uppe senare på kvällarna medan andra åkte tillbaka till hotellet tidigare, några hade små barn - andra större barn, medan någon var vegetarian och gillade champagne.


Slutsatsen för mig är att för att hålla ett effektivt "globalt" möte med personer med så många olika nationaliteter handlar det väldigt mycket om övertydlig kommunikation på "internationell engelska" och att nyttja sin egen och andras sociala kompetens för att påverka gruppen att nå progress. Den interkulturella kommunikationen (som hanterar de olikheter som finns mellan olika kulturer) är inte oviktig men inte alls så framträdande som vissa vill hävda. Fokus bör istället vara på att bemöta varje person utifrån dens personlighet.


Avslutningsvis delar jag med mig av en kort film från det fantastiska midsommarfirandet i Riga under onsdagskvällen. Vägarna närmast floden var avstängda och flera tusen personer trängdes på gatorna framför scener med olika framträdande, tält med grillad mat och andra tält där man kunde köpa förfriskningar. Det var snäppet högre feststämning än på en maximalt toppad Malmöfestival. Fundera på vilken exformation som aktiveras hos dig via denna korta film - räcker denna information för att du ska skapa dig en bild av hur man firar midsommar i Riga?


video

19 juni 2010

Björn Gustavsson - Carina Berg


Mycket roligare än så här blir det inte ... kommunikation som har allt; överraskning, självdistans, kärlek ...

Men, hade vem som helst kunnat framföra den här typen av nummer och lyckats med det? Om inte - vad är det som Björn Gustavsson har i sin personlighet som gör att han lyckas med det? Kan det ha med exformation att göra månne ...
Direkt från Melodifestivalen 2008, via YouTube:


16 juni 2010

Ett samtal om framtidens kommunikation


Kom över ett väldigt intressant samtal mellan Johan Ronnestam och Göran Adlén om framtidens kommunikation - producerat via TrendTV.


Nyckelord: egna filminspelningar som publiceras på internet, iPad, Google Apps, open source, Cloud, förändring, Facebook, twitter, psykologi, sociala medier,3D-printrar, IPR, customization, Google, Apple, Android, HTC, Facebook mot 1 miljard användare 2010, LinkedIn, @Johan, blogg, Instapaper, Trend-TV, Wordpress.

Se klipp embedded från Johan Ronnestam´s blogg:



15 juni 2010

På randen av kaos

Jag var på väg att gå och lägga mig, men kände ett plötsligt behov av att dela med mig av ytterligare ett stycke från boken Märk Världen av Tor Nörretranders. Ett av de sista kapitlena i boken heter "På randen av kaos". Det kapitlet handlar om att det intressanta händer när och där ordning möter kaos. Komplexiteten växer på randen av kaos.

Jag citerar:
... För att kunna räkna ut vad en människa kommer att göra måste man med andra ord veta allt som denna människa har fått veta och ha haft alla upplevelser som denna människa har haft. Man måste ha varit i denna människas ställe överallt där hon har varit och ha handlat i hennes ställe överallt där hon har handlat. För att ha tillräckligt mycket information för att räkna ut vad en människa kommer att göra måste man vara den människan själv.

Och då har man inte denna information, för det mesta av det en människa upplever och gör är icke-medvetet.

Man kan aldrig förutsäga vad man själv eller en annan människa kommer att göra, för det kräver att man har tillgång till all den information man själv eller andra människor har och har haft, och detta är omöjligt, eftersom människor till större delen fungerar icke-medvetet.
...

Djupt!
Det är utifrån ovan bäst att vara oerhört ödmjuk avseende att försöka förutsäga andras beteende. Om du tycker dig ha tillräckligt med information om en annan människa för att kunna förutsäga hur han eller hon borde agera i en viss given situation - kom ihåg att din förutsägelse är just bara det, en förutsägelse - inte en sanning ... Sanningen känner inte ens personen själv till.


Läs mer om komplexitetsteorier.

13 juni 2010

Motivation - Dan Pink

Jag kom över följande YouTube klipp idag. En videosekvens som på ett pedagogiskt, nyskapande och exformativt sätt förklarar vad som motiverar oss människor, baserat på ett föredrag av Dan Pink. Och det visar sig att pengar som motivator ibland gör mer skada än nytta ...

För ännu mer information av snarlik karaktär - besök cognitivemedia!



Tack Johan Löfmark för tipset ...

9 juni 2010

Märk världen. Den märker dig.

Jag har precis kommit hem från en veckas semester på Cypern - en riktigt härlig vecka med mycket sol&bad och avkoppling tillsammans med familjen. Dessutom så fick jag tid att läsa de sista kapitlen i boken Märk Världen av Tor Nörretranders. Det kändes som om det var första gången jag läste dessa kapitel, trots att jag vet med mig att jag läst hela boken åtminstone en gång. Skälet till denna känsla är sannolikt att varje sida i denna bok är så full med exformation att det krävs många genomläsningar för att smälta hela innehållet.
Jag måste bara dela med mig av de sista styckena i boken vilka för mig ger en väldigt bra summering av hela bokens innehåll och också en indikation på dess komplexitet och djup.

Håll till godo - allt nedan är direkt citerat från sista sidan i Märk Världen av Tor Nörretranders:

Medvetandets kultur och civilisation har firat väldiga triumfer, men skapar också väldiga problem. Ju större makt medvetandet får över tillvaron, desto större blir också problemet med medvetandets informationsfattigdom. Civilisationen fyller människor med en brist på annorlundaskap och motsägelse, som leder till samma form av vansinne som man finner hos diktatorer som aldrig blir motsagda.
Det är viktigt att våga vara glad över att man inte har full kontroll, över att man inte alltid är medveten, att våga njuta av icke-medvetandets livfullhet och blanda den med medvetandets disciplin och pålitlighet. Livet är bäst när man inte är medveten om det.


Medvetandet innehåller inte mycket information, för information är just det annorlunda och oförutsägbara. Medvetandets besinning består i att det erkänner att människor har behov av mer information än medvetandet kan tillhandahålla.
Människor har behov även av den information som medvetandet innehåller, liksom vi har behov at kartan för att hitta rätt i terrängen. Men det viktiga är inte att kunna sin karta; det viktiga är att kunna sin terräng.


Världen är mycket rikare än vi tror när vi tittar på kartan över den. Vi är själva mycket rikare än vi tror när vi tittar på kartan över oss själva.
Glädjen och kärleken, det heliga och det sublima, är inte så långt borta som medvetandet tror. Det mänskliga medvetandet, fritt svävande i Gödels djup, är inte så illa ute som det själv tror i sin rädsla för det annorlunda: det är bara en halv sekund sedan jag var mig.
Himlen är bara en halv sekund bort - åt andra hållet.


"Det som görs av det som kallas jag, görs troligen av någonting i mig som är större än jag", sade James Clerk Maxwell.
Medvetandets besinning är insikten: Jag är inte centrum i mig. Därifrån startar resan tillbaka. På vägen tjänar det ingenting till att framhäva sin egen känslighet och sina egna prestationer genom att säga: Jag märker världen. För världen märker mig - och det är mitt mig som märker den. I stället måste vi säga till varandra:


Märk världen.
Den märker dig.