Andlighet, ledarskap och lycka!

På semestern i Thailand fick jag äntligen tid över att läsa boken "Makt, frihet och nåd - att finna källan till bestående lycka" skriven av Deepak Chopra. Jag har länge varit på gång att läsa nåt av Deepak men det har liksom aldrig blivit av. Nu äntligen så fick jag de där timmarna över. Jag gillar kapitel 6. Det handlar om: Vad är nyckeln till bestående lycka?
Kapitlet summeras med följande huvudpunkter:

Nyckeln till bestående lycka är att identifiera sig med sitt innersta väsens oföränderliga natur, sin livskälla. Då letar du inte längre efter lyckan, för då vet du att du redan har den.

Viktigare än ett positivt sinne är ett tyst sinne. Ett tyst sinne är ett icke-dömande, icke-analyserande, icke-tolkande sinne.

När du kan acceptera alla motsägelser som livet rymmer, när du tryggt kan låta livet flyta fram emellan njutningens och lidandets stränder och uppleva båda utan att gå på grund på någondera sidan, då har du uppnått frihet.

Jag funderar på vilken korrelation dessa beskrivningar av lycka har till ledarskap. Är det så att för att bli en sann framgångsrik och kongruent ledare så är det en nödvändighet eller åtminstone en fördel att du dessutom är lycklig?

Är andlighet, ledarskap och lycka samma sak men med olika utgångspunkt; religion, företag och privat?

Avslutningsvis, directly from YouTube, "Happiness Formula":