Gratisekonomin - hur man tjänar pengar utan att ta betalt

I Kontentan nr 7/2010 beskrivs boken "Free -radikalt pris, ny ekonomisk modell" skriven av Chris Andersson, amerikansk journalist och chefredaktör för tidningen Wired. Boken beskriver gratisekonomin - hur man tjänar pengar utan att ta betalt.

Boken beskriver bl a Google - det bolag som bäst symboliserar gratisekonomin, samtidigt som de tjänar grova pengar (en vinst på 4 miljarder dollar 2008). Google´s koncept handlar om att erbjuda en massa saker gratis men att tjäna pengar på några få - t ex smart sökords annonsering på nätet. Det som gör det möjligt att erbjuda tjänster gratis på nätet är ju att tekniken förbättras med en rasande hastighet - processorkraft, lagring (information) och bandbredd (kommunikation) - vilket får till resultat att kostnaderna minskar drastiskt för dessa tjänster. Ett exempel på detta är nättjänsten YouTube (Google) som kan erbjuda videofilmer med allt bättre upplösning utan att ta betalt. Google´s sökmotor är också gratis men svaren du får är blandade med ett stort antal sponsrade länkar och annonser som Google tjänar pengar på.

Egen reflektion - är tjänsten då egentligen gratis? Jämför med Spotify´s gratistjänst där du går med på att lyssna på reklam med jämna mellanrum. Gratis?

Boken beskriver också olika modeller att ta ställning till i dagens gratisekonomi; sälja gratis en begränsad tid, med begränsade funktioner, för begränsat antal användare eller kundtyper. Du måste ta ställning till vilken affärsmodell som passar dig bäst. Helt säkert är att marginalkostnaderna på allt digitalt rusar mot noll och gratis har lika stor attraktionskraft på vårt psyke som nånsin. Ekonomen Nick Szabo har kallat detta "den mentala transaktionskostnaden". Om något är gratis behöver vi inte fundera på om det är värt priset eller inte. Däremot så fort någonting har ett pris, oavsett hur lågt det är, tvingas vi till att tänka efter och detta är i sig ett hinder. Riskkapitalisten Josh Kopelman har konstaterat att det idag finns två olika marknader: en för det som är gratis och en för allt annat. Skillnaden mellan dessa båda är fundamental. Vill du maximera spridningen för din tjänst, erbjud det gratis. Men om det inte är avsikten kan gratis istället ha kontraproduktiva följder.

Egen reflektion - vad kan vi lära oss av detta?

Som konsument tycker jag det är läge att reflektera över vad jag är villig att betala för. Jag är ganska säker på att jag för ett år sedan inte hade varit beredd att betala för att gå med i Facebook - nu när jag är "beroende" av det så skulle jag faktiskt kunna tänka mig att betala en symbolisk summa per månad/år för denna tjänst.Vad gäller Google Search så är jag rätt medveten om att de resultat som visas upp är delvis marknadsföring/annonsering vilket gör att jag medvetet måste ta ställning till vilka länkar jag följer och skälen därtill. När jag använder Gmail så har jag överseende med att det är lite rörigt och att jag får Google annonser i höger kolumnen - det är ju gratis.

Som producent/tjänstetillhandahållare så menar jag att det är läge att så snabbt som möjligt ta till sig den "nya gratisekonomin" och utnyttja dess affärsmässiga fördelar då det är möjligt. Det idealiska verkar vara att hitta ett tjänsteutbud som kan blanda gratistjänster som skapar lojalitet till ditt varumärke (som Google search, Gmail osv) med tjänster som någon är villiga att betala för (Google annonser). Då är framtiden ljus.

Slutligen; Jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker om Vistaprint. Jag gick på ett erbjudande om gratis visitkort från dem. Dilemmat var att jag var tvungen att betala för exformationen (att bli av med information - i detta fall reklam för Vistaprint på baksidan av kortet), för att ha roligare typsnitt, för att kunna välja lite olika färger, för lite bättre papperskvalitet, för att få det hemskickat i normal tid osv. Det blev inte gratis innan jag var klar. Undrar om jag nånsin hade trott det ;-)

Man skulle dock kunna säga att informationen var gratis - det som kostade pengar var exformationen, dvs det som jag egentligen vill kommunicera via mitt visitkort.

Boken köps via bokus eller adlibris.