Vem snodde osten eller hur är snaps från Hven?
Vilket märkligt sammanträffande!
Igår kväll så var vi hemma hos några kompisar och åt middag. Det blev en sista julmiddag, med dansk fläsksvål, potatis, sås samt rödlöks- och äpplechutney. Till det en dansk julöl och en utomordentligt välsmakande snaps från Hven. Efter maten hamnade vi i soffan för att äta godis och lösa världsproblemen, såsom "hur man får nya förstärkaren till trådlösa nätverket att prata med den nya Samsung LED-tv´ns trådlösa nätverkspinne" osv. Efter ett tag kom vi in på temat förändringsledning (vilket man ju alltid gör förr eller senare) och Christian berättade om deras stundande företagsresa till Warszawa, där han drivit linjen att boken "Who moved my cheese" (Vem snodde osten på svenska) skulle vara obligatorisk hemläxa och därefter diskussionsunderlag på deras konferens som ett led i deras förändringsprocess. Han marknadsförde boken som en av de bättre han läst inom management-litteraturen och frågade om jag läst den:
-Nej, svarade jag. För det har jag inte. Jag fortsatte med att berätta att jag inte ens hade hört talas om den. Han blev förvånad och förklarade att den är en av de mest kända böckerna inom området Change management. Märkligt, tyckte även jag själv. Jag gjorde en snabbsökning i den medhavda iPad´en och hittade snabbt flera YouTube klipp om denna bok - se en av de bättre nedan... (slut på akt ett).
Idag på morgonen när jag vaknade så hade frun redan gått upp och börjat pyssla i huset. Jag tog upp boken jag läser, den fantastiska "En helt ny värld" av Dan Pink, med målet att läsa slut den - jag visste att jag bara hade ett kapitel kvar. Döm om min förvåning när jag bara efter någon minut kommer till en passage där Dan refererar till ovan nämnda bok. Han skriver:
Reflektion: Mitt medvetna jag har inte stött på denna bok tidigare, men troligtvis har jag sett titeln nämnas utan att ha lagt det på minnet. Efter gårdagens diskussion samt detta blogginlägg är det definitivt så att boken "Who moved my cheese" är en aktiv del av mitt medvetna jag. Jag har satt upp den på min "att läsa-lista".
Slutligen ett klipp från den animerade filmen av boken "Who moved my cheese", direkt från YouTube:
Igår kväll så var vi hemma hos några kompisar och åt middag. Det blev en sista julmiddag, med dansk fläsksvål, potatis, sås samt rödlöks- och äpplechutney. Till det en dansk julöl och en utomordentligt välsmakande snaps från Hven. Efter maten hamnade vi i soffan för att äta godis och lösa världsproblemen, såsom "hur man får nya förstärkaren till trådlösa nätverket att prata med den nya Samsung LED-tv´ns trådlösa nätverkspinne" osv. Efter ett tag kom vi in på temat förändringsledning (vilket man ju alltid gör förr eller senare) och Christian berättade om deras stundande företagsresa till Warszawa, där han drivit linjen att boken "Who moved my cheese" (Vem snodde osten på svenska) skulle vara obligatorisk hemläxa och därefter diskussionsunderlag på deras konferens som ett led i deras förändringsprocess. Han marknadsförde boken som en av de bättre han läst inom management-litteraturen och frågade om jag läst den:
-Nej, svarade jag. För det har jag inte. Jag fortsatte med att berätta att jag inte ens hade hört talas om den. Han blev förvånad och förklarade att den är en av de mest kända böckerna inom området Change management. Märkligt, tyckte även jag själv. Jag gjorde en snabbsökning i den medhavda iPad´en och hittade snabbt flera YouTube klipp om denna bok - se en av de bättre nedan... (slut på akt ett).
Idag på morgonen när jag vaknade så hade frun redan gått upp och börjat pyssla i huset. Jag tog upp boken jag läser, den fantastiska "En helt ny värld" av Dan Pink, med målet att läsa slut den - jag visste att jag bara hade ett kapitel kvar. Döm om min förvåning när jag bara efter någon minut kommer till en passage där Dan refererar till ovan nämnda bok. Han skriver:
" Den affärsbok som sålde bäst i USA under förra årtiondet var en tunn liten volym med en konstig titel. Vem snodde osten? är en fabel av den amerikanske författaren Spencer Johnson som sålts i flera miljoner exemplar över hela världen. Boken berättar historien om Sniff och Snabb, två möss, och Suck och Stön, två pysslingar, som alla bor i en labyrint och älskar ost. De har hämtat sin ost på samma plats i åratal, men en dag vaknar de och upptäcker att deras älskade cheddarost är försvunnen. Någon har - ja, just det, flyttat på deras ost. Alla fyra reagerar på olika sätt när de nu upptäcker detta. Sniff tänker inte så mycket men försöker lukta sig fram till osten, medan Snabb skyndar i förväg. Sniff och Snabb agerar direkt, går vilse och hamnar fel men hittar ändå som de första ny ost. Den gnällige lille pysslingen Stön vill vänta tills någon lägger tillbaka osten. Suck, den ängslige men realistiske lille pysslingen, vill efter en del övervägande ge sig ut i labyrintgångarna för att hitta osten. Till slut övertygar Suck Stön om att de bör göra något åt problemet, snarare än att vänta på att lösningen ska dyka upp av sig själv, och de ger sig därför ut för att leta. De hittar också ny ost efter ett tag. Och så lever de små mössen och pysslingarna lyckliga i alla sina dagar (eller åtminstone tills deras ost rör sig igen). Moralen i historien är att förändring är oundviklig och att det klokaste man kan göra när den väl inträffar inte är att vänta eller gnälla, utan att skärpa sig och omedelbart ta itu med det som måste göras."Vilket märkligt sammanträffande! Ibland så inträffar besynnerliga saker ;-)
Reflektion: Mitt medvetna jag har inte stött på denna bok tidigare, men troligtvis har jag sett titeln nämnas utan att ha lagt det på minnet. Efter gårdagens diskussion samt detta blogginlägg är det definitivt så att boken "Who moved my cheese" är en aktiv del av mitt medvetna jag. Jag har satt upp den på min "att läsa-lista".
Slutligen ett klipp från den animerade filmen av boken "Who moved my cheese", direkt från YouTube:
Kommentarer
Skicka en kommentar